Hållbar nutrition och olika proteinkällor – 16 september 2021

Hållbar nutrition och olika proteinkällor – 16 september 2021

15 december, 2021 Event Livsmedelsacceleratorn 0


Klimatanpassade måltider – Vad behöver jag tänka på?

På Livsmedelsacceleratorns seminarie ”Hållbar nutrition och olika proteinkällor” den 16 september berättade forskaren Brita Florén om vad du som klimatsmart livsmedelsproducent bör tänka på gällande de råvaror du använder i dina livsmedel och recepturer men också vad du som företag kan göra för att påverka vad din kund lägger på sin tallrik hemma vid köksbordet för att vara klimatsmart.

Britta Florén är senior projektledare på RISE inom Hållbar produktion och konsumtion av livsmedel. Britta driver RISE arbete med utveckling och användning av RISE klimatdatabas av livsmedel. Tillsammans med olika aktörer i livsmedelskedjan utvecklas idag allt fler tillämpningar av databasen med målet att öka medvetenheten om matens klimatpåverkan och samtidigt minska klimatavtrycket från vår konsumtion av mat. Britta arbetar även med att samordna arbetet inom den regionala kraftsamlingen ”Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om” inom området Klimatsmart och hälsosam mat.

Därför är det viktigt att tänka på sin råvara och hur den produceras

Som klimatsmart livsmedelsproducent är det viktigt att tänka på sin råvara; Var kommer den ifrån, Hur har den producerats och Vad har den för klimatavtryck? Vi vet att all mat vi äter på något sätt påverkar klimatet men vi vet också att den mat vi äter påverkar mer eller mindre beroende på sitt ursprung eller hur den har hanterats på vägen till oss. I framtiden kommer vi prata mer om klimatbudget än vad vi gör idag. Hur mycket får min tallrik kosta ur klimatsynpunkt? Vi vet att skillnaden mellan olika rätter som serveras idag är stor. Med stor mängd växtbaserade råvaror kan man ofta servera många fler vilket spelar roll när man ser på resurserna ur ett globalt perspektiv.

Vart i kedjan är klimatpåverkan som störst?

Den största klimatpåverkan sker tidigt i kedjan. För att du ska ha koll på klimatpåverkan i just din verksamhet behöver du skaffa dig klimatkoll. Den första frågan du behöver ta ställning till är vad som är stor eller liten klimatpåverkan i just din organisation? Detta för att du ska kunna prioritera rätt saker.

  • Behöver du förändra din produktportfölj i en mer klimatsmart riktning? Eller kanske kan de val du gör inspirera andra till en mer klimatsmart konsumtion?
  • Kan du ta vara på biprodukterna i din produktion på nytt sätt? Kan de vara en resurs i en annan värdekedja i stället för att bli svinn?
  • Finns möjlighet att klimatoptimera din produkt utifrån vilka råvaror ni använder? Kanske kan du välja leverantörer som erbjuder bättre råvaror utifrån ett klimatperspektiv?
  • I den egna fabriken eller produktionsanläggningen; går det påverka svinn, energi, transporter och förpackningar?

Stor spännvidd mellan proteinernas klimatpåverkan

Britta berättade att proteinkällorna har en stor spännvidd och det är en stor skillnad mellan växtbaserade och animaliska livsmedel gällande klimatpåverkan. Inom de växtbaserade livsmedlen finns en stor spännvidd gällande klimatpåverkan. Ju mer processad och förädlad ett livsmedel är ju högre blir klimatavtrycket så ju renare råvaror du kan använda i din produktion, ju bättre. Även vad gäller animalierna är spännvidden stor. Klimatsmarta val är sjömat sej, sill och musslor men också fågel och ägg ligger lågt för att vara en proteinkälla med animaliskt ursprung.

Hur blir jag klimatsmart?

Många blir lite rädda när man pratar om att öka mängden protein från växtriket men det är inte svart eller vitt menade Britta, vi kan äta samma rätter som vi är vana vid men vi kan anpassa mängder och andra råvaror i våra recept och gav några generella tips på hur det ganska enkelt går att klimatanpassa det som ligger på våra tallrikar:

  • Låta det växtbaserade proteinet och andra klimatsmarta råvaror spela huvudrollen. Tänk på säsong och satsa så mycket du kan på ”härproducerade” råvaror.
  • Baljväxter (bönor, ärter och linser) är ett superlivsmedel ur alla aspekter och att äta mycket av dem är både klimatsmart och nyttigt. VI kan också ersätta protein med andra klimatsmarta råvaror så som lök, rotfrukter lök och kål på tallriken. Väljer vi bort riset mot matgryn gör vi också ett mer klimatsmart val.

Avslutningsvis menade Brita att vi behöver förändra invanda beteenden och mönster. Det behövs ny kunskap om hur man tillagar och presenterar rätter som är nya så att fler vågar prova nytt. Det finns också fördomar om vissa typer av råvaror som det är en resa som kommer att ta tid att öka ätandet av baljväxter.

/ Petra Forsblad, Livsmedelsacceleratorn

Mer på temat:

Flera initiativ pratar om klimatpåverkan och vad vi kan göra för att minska den.

Klimat 2030: ”Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om” är en kraftsamling som drivs av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län, i samverkan med många andra aktörer. Klimat 2030 har tagit fram broschyren ”Närodlat – Klimatsmarta råvaror härifrån” som lyfter vanliga råvaror men också nya som exempelvis gråärt eller alger som vi har potential att både äta mer av och kan producera mer av i regionen i framtiden. Bra för hälsan och för klimatet!

Läs mer

RISE klimatdatabas

RISE klimatdatabas för livsmedel ger kunskap om olika livsmedels klimatpåverkan och används som verktyg för att minska klimatavtrycket i recept eller vid livsmedelsinköp. Genom att ta del av klimatinformationen i verktyg och applikationer i de dagliga vardagsbesluten blir det lättare att ta mer medvetna beslut. RISE klimatdatabas för livsmedel används också för klimatrapportering och uppsatta klimatmål. Databasen ger information om vad som är stort och smått och kan även indikera förslag till mer klimatsmarta val mellan olika livsmedelsgrupper.

Läs mer

RISE Klimatskala

Syftet med klimatskalan är att den ska underlätta förståelsen för vad som är en klimatsmart måltid (lunch eller middag). Skalan ska därmed ge vägledning till vad som räknas som låg och hög klimatpåverkan för en måltid, med hänsyn tagen till olika tidshorisonter. Den ska ge vägledning till vad som är bra kliv på vägen på kort sikt men även vägledning till nivån vi bör sträva efter på längre sikt för att uppnå målet i Parisavtalet.

Läs mer