Sjömat – Stora skillnader ger stora möjligheter  

På Livsmedelsacceleratorns seminarie ”Hållbar nutrition och olika proteinkällor” den 16 september 2021 berättade, Friederike Ziegler om hur sjömat som för konsumenten ser identisk ut kan ha mycket olika miljöavtryck i bagaget och att det därför är så viktigt att göra bra val. Både för den som köper sjömat, men också för den som bestämmer vilka regler som ska gälla och hur stöd skall fördelas.

Friederike Ziegler är forskare på RISE och håller ihop verksamheten kring området hållbar sjömat. Friederike är disputerad marinbiolog och arbetar med att kartlägga miljöavtrycket av sjömat från olika delar av världen. Hon är del av centrumbildningen Blå Mat som syftar till att öka produktion och konsumtion av hållbar sjömat i Sverige.

Sjömat är komplext, inleder Friderike, inte minst för konsumenterna. Det finns positiva hälsorisker men också en del negativa. Ibland kan miljöaspekterna gå hand i hand och ibland kan de gå emot varandra.

Det finns över 1 000 arter inom sjömat och de kan produceras på många marknader och på många olika sätt, berättar Friederike. Därför gäller det för oss att ta reda på vilka som är de bästa alternativen och vilka vi kan äta mer av. För på samma sätt som det är viktigt att äta mer baljväxter för att uppfylla myndigheternas kostråd, är det viktigt att vi äter mer av sjömaten. Anledningen är att sjömat innehåller en massa näringsämnen som inte finns i andra livsmedel vi äter.

– För att vi ska få oss jod, selen, Vitamin D och Omega 3-fettsyror, järn och Vitamin B12 fyller sjömat en viktig funktion säger Friederike.

Hon visar bilder av resultat från en studie om som gjorts i syfte att visa både näringsinnehåll och klimatpåverkan. Det är nutritionister på RISE och forskare som ligger bakom studien som tittar på näringsdensitet, ett index där man satt ihop näringsämnen, i ett antal olika sjömatsarter.

På ena sidan av bilden ser vi näringsdensiteten och de arter som hamnar på hamnar på rött här har låg näringsdensitet, förklarar Friederike.

– De som hamnar på grönt har högre. Exempelvis hamnar fet fisk högt men högst hamnar ostron på grund av sitt innehåll av många mineraler, säger Friederike.

Motsvarande gjordes för klimatpåverkan och då är grönt är lågt och rött är högt. Rutan högt näringsinnehåll med låg klimatpåverkan är den bästa rutan att hamna i.

En annan bild slår samman Klimatpåverkan och Näringsdensitet. Här finns även andra produkter med i jämförelsen. Här går att se att sjömaten ligger högre i näringsvärde än de landbaserade animalierna. Men, de har också en väldigt stor spridning i diagrammet. Klimatpåverkan kan få ner bland annat genom att använda de bästa alternativen, speciellt när det gäller odlad fisk. Skalan är i skalan procent av konsumtion.

Sjömaten växer snabbt och det handlar om att utveckla de hållbara formerna för både fiske och vattenbruk, avslutar Friederike och skickar med några tips för vad det enskilda företaget kan göra för att bidra till en positiv utveckling:

• Kartlägga: Vilka råvaror använder vi? Vad är det för råvaror vi är beroende av som vi köper in och hur tillverkas dom. Vart kommer dom ifrån, vad har de för produktionsmetoder?
  
• Förbättra: Kan vi förbättra inom våra befintliga produktionskedjor eller genom att välja eller skapa helt nya råvaror? Det gör det möjligt att ställa frågor inom befintlig kedja eller byta råvara kan i vissa fall vara aktuellt eller så behöver man skapa helt nya råvaror.

Mer att läsa

Scary Seafood

Projekt Scary Seafood är ett samarbete mellan ett antal forskningsinstitutioner och företagare. Projektet koordineras från Göteborgs universitet. Finansiär är Jordbruksverkets landsbygdsprogram.

Scary Seafood | Centrum för Hav och samhälle, Göteborgs universitet (gu.se)

Seawin

Seawin är ett Formas-finansierat projekt som kommer att pågå mellan 2017-2022. Dess struktur kombinerar 1) att få en förståelse för jordbruks-/fiskesystem och konsumenter, och 2) identifiera transformationsvägar mot hållbarhet i skaldjur. Projektpartnerna inkluderar intressenter som representerar branschen samt miljöorganisationer och statliga institutioner. Syftet med denna breda inkludering är att uppmuntra kollektiva åtgärder mot transformativ förändring.

Home

Centrumbildningen Blå mat

Syftet med Blå mat – centrum för framtidens sjömat, är att ta vara på den enorma potential som finns i produktion av näringsriktig mat från svenska vatten och därmed göra Sverige till en ledande producent av hållbar sjömat.

Om Blå mat – Blå mat (bluefood.se)