Hållbar nutrition och olika proteinkällor – 16 september 2021

Köttkonsumtion – Miljöpåverkan, konsekvenser och vilka val som går att göra

På Livsmedelsacceleratorns seminarie ”Hållbar nutrition och olika proteinkällor” förklarade forskaren Serina Ahlgren om Miljöpåverkan hur vår konsumtion av kött sett ut de senaste åren och vilka hållbarhetsaspekter som är viktiga att tänka på vid val mellan olika animaliska livsmedel.

Serina Ahlgren är forskare på RISE inom hållbar jordbruksproduktion. Serina är disputerad agronom och arbetar med många olika hållbarhetsaspekter inom jordbruket till exempel klimatpåverkan, biodiversitet och hur jordbruket kan bli fossilfritt.

Den svenska köttkonsumtionen – Så här ligger Sverige till

På seminariet den 20 september berättade hon om att det är en nedåtgående trend för både gris och nötkött de senaste tio åren. Fågel har nådde en topp 2016 sedan har det gått ner lite. Lammkött och övrigt är ganska likvärdiga. Sverige ligger ganska högt, strax ö 80 kg / person / år berättade Serena. Världsgenomsnittet ligger under 45. Importen av kött har ökat men trenden är att mer svenskt kött konsumeras. Detta gäller för de flesta köttslag förutom lamm som vi importerar vi mycket fortfarande.

Vad ska man tänka på gällande köttkonsumtion och miljöpåverkan?

Det är mycket man behöver väga in när man tittar på miljöpåverkan av köttkonsumtion så det är lite komplicerat, berättade Serena och lyfter följande:

• Antibiotikaanvändningen
• Klimatpåverkan
• Den biologiska mångfalden
• Djurvälfärden
• Vattenanvändningen i produktionen
• Markanvändningen
• Övergödning

Under seminariet var det fokus på de tre första punkterna.

Antibiotika

Varför viktigt? Djurhållningen är viktig och vi vill inte ha in de multiresistenta bakterierna i samhället, vi vill minska användningen av antibiotika. Sverige ligger bra till men Spanien, Italien och Cypern ligger högt på skalan när det gäller antibiotika i djurhållningen. Bättre att välja svenska produkter om det finns alternativ.

Klimatpåverkan

Öppna listan RISE Klimatdatabas Nötköttet ligger högt på skalan. Brasilien ligger högt, avskogning och påverkan på regnskog. I Sverige är miljöpåverkan lägre och det beror på att vi har ganska mycket mjölkkor (kött och mjölkkor, miljöpåverkan kan delas). Lammkött och laxen och sedan kommer bönorna. Klimatpåverkan, några olika saker att tänka på. Klimatpåverkan ligger olika i kedjan för ett livsmedel. För animaliska produkter ligger den stora delen på gården, vid djurhållningen, (grönt i diagrammet), när det gäller grönsaker kommer den främst från förpackning och transport (närproducerat bra).

Biologisk mångfald

Gällande biologisk mångfald finns inte så mycket data, berättade Serina, men hänvisade till att WWF:s köttguide är bra att ha med sig som konsument när man är och handlar. Köttguiden bygger på systemet med trafiksignaler: rött, gult och grönt ljus och ger vägledning om vad vi bör äta mindre av exempelvis får naturbeteskött (nöt) samt kravmärkt och certifierat naturbete kommer få grönt.

Vad ska man då äta?

Serena berättade att det är svårt att ge ett rakt svar på frågan då flera av aspekterna pekar åt olika håll. Klimatpåverkan kontra biologisk mångfald gör det svårt att rekommendera utan var och en av oss måste bestämma oss för hur vi vill prioritera. Serena skickade ändå med några generella miljösmarta tips som avslutning:

• Släng inte mat! Planera inköp och tillagning
• Ät mer vegetariskt
• Njut av säsongens frilandsodlade grönsaker (gärna närproducerade)
• Välj i första hand svenskt och ekologiskt kött, i lagom mängder

/ Petra Forsblad