Hållbar Nutrition och olika proteinkällor – 16 september 2021

Baljväxter – Att göra bra miljöval

Till Livsmedelsacceleratorns seminarie ”Hållbar nutrition och olika proteinkällor” den 16 september 2021 hade vi bjudit in forskaren Pernilla Tidåker, SLU i Uppsala som berättade om studier som nyligen avslutats om svenska och importerade baljväxters miljöpåverkan. Finns det svenska mervärden och vad utgör de i så fall av? Och vad är viktigt för en hållbar produktion och konsumtion av baljväxter?

Pernilla Tidåker är universitetslektor inom hållbara livsmedelssystem och delar sin tid mellan forskning och undervisning vid SLU Uppsala. Pernilla har drygt 25 års erfarenhet inom jordbrukets och livsmedelsproduktionens miljöpåverkan och resursanvändning som forskare, rådgivare och konsult inom privat och offentlig verksamhet.

Svenskproducerade baljväxter borde vara högaktuella och heta på marknaden, inleder Pernilla med, men – Vad finns på tallriken hos oss svenskar?

Förr var bruna bönor och ärtsoppa sådant som åts ofta men idag är det inte samma bönor och ärtor som vi möts av när vi ska handla dem i butiken. Vi möts av fler produkter, många nya, de flesta är importerade, berättade Pernilla. Och av de 80 procent som importeras hamnar endast runt 3 procent på våra svenska tallrikar.

Miljöprestanda studerad hos fem olika svenska baljväxter

I en nyligen publicerad studiei tidskriften Sustainable Production and Consumption har en forskargrupp från SLU med hjälp av livscykelanalys utvärderat miljöprestanda hos de svenska baljväxterna gulärt, gråärt, åkerböna, trädgårdsböna och lins, odlade ekologiskt och konventionellt. En liten del odlas i Sverige och det mesta exporteras, bl a till Indien som uppskattar den goda kvaliteten, berättar Pernilla. I jämförelsen mellan inhemska och importerade baljväxter ingick även transporter, förpackning och beredning.

Studien visade att transporterna inte bara har hög miljöpåverkan, de odlas också i områden som ursprungligen hade väldigt höga naturvärden och den höga efterfrågan gör att mer mark tas i anspråk för att odla baljväxter vilket har hög miljöpåverkan. En annan sak man tittade på gällande importerade baljväxter är att de innehåller högre halter av bekämpningsmedel och det är svårt att få information om detta. Sverige är ett undantag. Användningen är stor och det finns stora rester kvar i produkterna, kinesiska kikärtor är ett exempel som utmärker sig som den produkt där man hittar de högsta halterna men även kanadensiska linser.

Mervärden med svenskodlade baljväxter

Generellt pratar man om svenska mervärden och att det är positivt för miljön att det är lokalproducerat. Det som gör baljväxter otroligt positivt att odla är att de kan fixera sitt eget kväve från luften, berättade Pernilla. Det innebär att de inte behöver inte tillförsel från mineralgödsel. Dessutom tillför de även kväve till nästföljande sådds grödor. De minskar även behovet av bekämpningsmedel och odlas baljväxter med exempelvis spannmål förbättrar det nästa årsskörd. Så, varför odlar inte fler svenska bönder baljväxter? Det beror enligt Pernilla på att det är osäkra skördar här i Sverige och berättade att åkerböna och ärta drabbades hårt i värmen 2018. Med en gröda som ger så osäker lönsamhet jämfört med vanligt spannmål vågar lantbrukaren inte odla den.

Vad är ett hållbart val när det kommer till baljväxter?

Att välja det som odlats ekologiskt är ett bra val, gärna också samodlade med spannmål, menade Pernilla. Att välja baljväxter där den processade varan inte transporterats långt. Håll även koll på var baljväxterna kommer ifrån då det kan påverka den biologiska mångfalden i de områden de odlas i.

/ Petra Forsblad, Livsmedelsacceleratorn

Länk till pressmeddelande om Miljömässiga mervärden med bajväxter som odlas och förädlas i Sverige