Matsvinn & cirkuläritet – 20 oktober 2021

Matsvinn & cirkuläritet – 20 oktober 2021


Hur stort och svårt kan det vara?

Matproduktionen är kopplat till växthusgaser (30%), vårt färskvatten (70%) och landanvändning (40%). Att vi hushållar med våra resurser är viktigt av många skäl och om detta berättade Karin Östergren i Livsmedelsacceleratorns seminarie om matsvinn den 20 oktober i år. Hon skickade också med en brasklapp till de livsmedelsföretagare som vill vara en del i att minska matsvinnet om hur de kan gå till väga.

Karin Östergren är senior forskare och projektledare på RISE Jordbruk och Livsmedel och adjungerad Professor vid Institutionen Livsmedelsteknik vid Lunds universitet. Karin brinner för en resurseffektiv matproduktion och minskat svinn i livsmedelskedjan och har arbetat i projekt kopplat till matsvinn både nationellt och internationell i 20 år. Karin är också en av experterna kopplade till EU:s Platform on Food Losses and Food Waste. Utifrån denna bakgrund berättade Karin för oss om matsvinn och cirkuläret.

Därför behöver vi jobba med att minska matsvinnet

Ungefär en miljard människor runt om i världen lider brist på både mat och vatten. Samtidigt är det bara ungefär en tredje del av den mat som produceras som faktiskt når våra magar. Att det är viktigt att både producenter och konsumenter hushållar med de produkter som produceras är viktigt sägs från både nationellt och internationellt håll.

Olika orsaker bakom svinnet i produktionskedjan

Förluster uppstår i alla delar i produktionskedjan. Att det är så beror på många olika saker berättade Karin. Inom jordbruket kan det vara att det råder obalans mellan kostnaden för att odla vissa råvaror och det pris som marknaden är beredd att betala när det skördats. Men det kan också handla om att skörden drabbas av växtsjukdomar som gör att kvaliteten blir för låg eller att kvaliteten helt enkelt är för låg på grund av andra orsaker.

När det gäller förädling av råvaran finns ett antal sidoflöden som inte går att göra mat av medan en del kan användas som råvaror i andra produkter. I produktionsledet uppstår svinn vid exempelvis produktbyten, dåligt inställda maskiner eller tekniska problem. Inom handeln uppstår svinn i samband med logistik då varor i förhållande till bäst före datum inte kommer fram i tid och därför då skickas tillbaka till grossisten eller kasseras.

I konsumentledet är matsvinnet som störst

I konsumentledet handlar svinnet främst om att det som tillagas inte äts upp men också att sådant som köpts in inte används och slängs då bäst före datum passerat. Det samma gäller restauranger där det som tillagats eller lagts på tallriken landar i magen hos gästen och därför slängs. Genomförda svinnmätningar visar att det i Sverige slängs 1,3 miljoner ton matavfall (= 4 stycken Globen!) och det är i hushållen det slängs mest, 95 kg per person. Av detta är 26 kg per person ätbart.

Globalt och nationellt perspektiv

Sätter vi det globala matsvinnet i kontext med den globala klimatpåverkan som ett land hade det hamnat strax efter Kina och USA när det handlar om att bidra till klimatgaser och bidrag till den globala uppvärmningen. Matsvinn är ingen liten fråga, vi behöver göra något åt detta, menade Karin och berättade att det görs mycket redan och att nya initiativ tas. FNs globala hållbarhetsmål lyfter särskilt minskat svinn och nya index har tagits fram av FAO. Inom EU finns nu en lag som säger att matavfall ska rapporteras separat med start 2020.

I Sverige har etappmål för att minska matsvinnet slagits fast i den svenska livsmedelsstrategin. De går ut på att minska matsvinnet så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent per capita från 2020 till 2025 samt att öka andelen av livsmedelsproduktionen som ska nå butik och konsument till 2025.

Hur minskar man då förlusterna i livsmedelskedjan?

Karin visade upp att det finns stor innovationspotential inom området genom bland annat:

  • Policydokument
  • Förändring av sociala normer
  • Nudging och beteendeförändringar
  • Smart teknik, nya produkter och affärsmodeller

Vad kan du som litet livsmedelsföretag göra för att nyttja svinnet i din verksamhet som en resurs?

För de företag som är intresserade av att starta verksamheter som tar hand om de restflöden som uppstår i livsmedelsproduktionen finns en hel del att göra menade Karin. Här är några av de tips som hon skickade med deltagarna:

  • Det finns många sidoflöden som går att använda till bra saker.
  • AI, förpackningsdesign är delar som är intressanta att arbeta med.
  • Det finns en mångfald av lösningar och ofta finns de lokalt så sök samverka med lokala producenter.
  • Hitta en affärsmodell som ger win-win för båda parter och som samtidigt håller sig inom de regelverk som finns kring livsmedel, foder, animaliska biprodukter etc.
  • Våga tänka utanför boxen!

Det finns mycket att ta tag i för den som är kreativ, avslutade Karin Östergren.

/ Petra Forsblad, Livsmedelsacceleratorn