Efter prisökningarna – nu äter vi mindre till ett högre pris

Efter prisökningarna – nu äter vi mindre till ett högre pris

Livsmedelskonsumtionen har minskat i takt med att matpriserna har stigit efter pandemiåren. Det visar ny statistik som presenteras i Konsumtionsrapporten.

– Minskningen handlar både om att vi köper färre varor och att vi väljer billigare alternativ, säger konsumtionsforskaren Ulrika Holmberg.

Det har blivit dyrare att äta mindre. Under 2022 ökade de svenska hushållens utgifter för livsmedel och alkoholfria drycker med 8,4 procent i löpande priser jämfört med föregående år, och uppgick till 323 miljarder kronor. Samtidigt minskade utgifterna i fasta priser med drygt två procent under samma period. Det innebär att livsmedelskonsumtionen har minskat efter pandemiåren även om hushållen lägger mer pengar på mat och alkoholfri dryck. Statistiken kommer från Statistiska Centralbyrån (SCB) och presenteras i Konsumtionsrapporten 2023 från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

– Siffrorna visar tydligt att vi nu köper färre matvaror och att vi väljer billigare alternativ, säger konsumtionsforskaren Ulrika Holmberg, som också är redaktör för Konsumtionsrapporten 2023.

Trendbrott
De minskade fasta utgifterna för hushållens utgifter för livsmedel är ett tydligt trendbrott. Under tioårsperioden 2021 – 2022 ökade konsumtionen av livsmedel och alkoholfria drycker med 18 procent i fasta priser. Under den perioden har ökningen i genomsnitt legat på två procent per år.

– Prisökningarna är en viktig förklaring till den minskade livsmedelskonsumtionen, men det handlar också om en utjämning efter ökningen under pandemin.

Mellan 2021 och 2022 har det blivit rejält mycket dyrare med mat och dryck. Under den här perioden har priserna på livsmedel och alkoholfri dryck ökat med elva procent, vilket kan jämföras med en ökning på totalt 30 procent mellan 2012 och 2022. Pandemirestriktionerna och mer tid i hemmet medförde att livsmedelskonsumtionen i fasta priser ökade mer än vanligt under 2020 och 2021. När vi återgått till arbetsplatser och skolor äter vi mindre hemma, menar Ulrika Holmberg.

Mindre kravmärkt och färre matköp på nätet
Hushållen sparar in på ekologiska varor. Inköpen av kravmärkt gick ner under 2022. Köpfrekvensen är den lägsta på 5 år. Matinköpen i e-butiken har också minskat efter pandemiårens snabba uppgång.

– Det är återigen en kombination av att hushållen inte har samma behov av att handla livsmedel på nätet när pandemin är över, men också en minskad vilja att betala för plockning och transport när hushållen behöver minska sina utgifter, säger Ulrika Holmberg.

Konsumtionsrapporten 2023

Fakta: Konsumtionsrapporten 2023:
Konsumtionsrapporten ges ut varje år och visar på övergripande förändringar och trender vad gäller den svenska privatkonsumtionen. Konsumtionsrapporten är ett samarbete mellan Centrum för Konsumtionsforskning och Centre for Retailing på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Den bygger på statistik från SOM-institutet vid Göteborgs universitet, Statistiska centralbyrån (SCB), Konjunkturinstitutet, Handelsfakta, HUI, Svensk Handel och Svensk Dagligvaruhandel.

Konsumtionsrapporten 2023 innehåller:

  • Hushållens olika konsumtionsmönster
  • Demografi och konsumtion                                                                  
  • Hållbarhetsaspekter på hushållens konsumtion
  • Individuella miljöindikatorer                                                                
  • Hushållens framtidsförväntningar
  • Detaljhandeln                                                                                                      
  • Digitalisering av turism, besöksnäring och upplevelseekonomi    
  • Nostalgisk konsumtion