Jordbruksverket föreslår mål för Sveriges livsmedelsproduktion
På uppdrag av regeringen föreslår Jordbruksverket mål för livsmedelsproduktionen i Sverige, samt hur utvecklingen kan mätas. Målen tar sikte på 2035 med delmål för 2030 och de är framtagna i nära dialog med företrädare för berörda branscher och myndigheter. I grunden finns livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad och miljömässigt hållbar livsmedelsproduktion.
– Det här uppdraget handlar i grunden om att belysa möjligheterna att producera mera mat i Sverige, för att främja tillväxt, konkurrenskraft och livsmedelsförsörjning. Vår ansats i förslaget är att målen ska vara ambitiösa men rimliga att nå, samt att de ska ta hänsyn till både marknadens potential och Sveriges naturgivna förutsättningar, säger Åsa Lannhard Öberg som samordnat uppdraget.
Förslag på mål för jordbruks- och trädgårdsprodukter
Vi föreslår att mål för jordbruks- och trädgårdsprodukter uttrycks i form av försörjningsgrad och att utvecklingen följs årligen med hjälp av marknadsbalanser som visar utvecklingen av produktion, import, export, totalkonsumtion och försörjningsgrad över tid. Försörjningsgraden visar Sveriges förmåga att tillgodose efterfrågan med inhemska livsmedel under en period, vanligtvis ett år. Det är ett mått som snarare visar hur robust produktionen är än ett renodlat produktionsmått. Vi föreslår mål för 18 råvarugrupper, bland annat följande:
- Att spannmål ökar från 115 procent 2024 till 140 procent 2035
- Att kött totalt ökar från 70 procent 2024 till 80 procent 2035
- Att äpplen ökar från 28 procent 2024 till 50 procent 2035
För kött föreslår vi även delmål för de fyra största köttslagen. När vi valt ut produkter att föreslå mål för, har vi bland annat utgått ifrån hur stor betydelse de har för den svenska livsmedelsproduktionen samt branschens tillväxtambitioner. Vi har också beaktat lagringsmöjlighet och näringsinnehåll, vilket är viktigt i ett beredskapsperspektiv.
Förslag på mål för fiske och vattenbruk
För fiske och vattenbruk uttrycks målet som ökad produktion i vikt, och följs upp med hjälp av produktionsstatistik. Vi föreslår att produktionen ska öka med 60 procent till 2035, och att vi följer upp hur demersalt fiske (nära havsbotten), pelagiskt fiske (i det fria vattnet), insjöfiske, vattenbruk fisk och vattenbruk övrigt (skaldjur, musslor och alger) bidrar till den övergripande målsättningen. Det finns stor potential att redan idag öka produktionen, bland annat med utgångspunkt i outnyttjade miljötillstånd i vattenbruket samt genom att öka landningarna av sill och skarpsill till livsmedelsproduktion i Sverige.
– Det är viktigt att understryka att det här är Jordbruksverkets förslag till regeringen och att det är livsmedelsbranschens mål lika mycket som statens. Staten kan skapa förutsättningar genom styrmedel och stöd, men utvecklingen ska i huvudsak drivas av marknaden och konsumenternas efterfrågan, säger Jordbruksverkets vikarierande generaldirektör Anna Olofsson.