Under perioden 2020–2022 gick restauranger, bagerier och konsumenter miste om 400 miljoner svenska ägg och 15 miljoner portioner kött. Fågelinfluensa, salmonella och andra smittor slog hårt mot vår livsmedelsproduktion. Hur allvarligt är hotet från olika smittor och innebär stora djuranläggningar större risker? Detta och mycket mer diskuteras i Jordbruksverkets podd Upp på bordet.

Jordbruksverkets smittskyddschef Katharina Gielen och Karl Ståhl, statsepizootolog på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), diskuterar dessa viktiga frågor tillsammans med Mattias Espert, lantbrukare och ordförande för Sveriges Grisföretagare.

Större anläggningar = större risker?

Smittskydd är nära kopplat till hållbarhet. Jordbrukets strukturomvandling över tid mot allt större besättningar gör att utbrott av smitta kan drabba väldigt många djur,

Konsekvenserna blir större när det gäller kostnader, livsmedelsförluster och ibland även djurlidande. Samtidigt så har större anläggningar ofta bättre förutsättningar att jobba systematiskt med smittskydd och biosäkerhet. Det finns därför inte några tydliga samband mellan storlek på besättningen och sannolikheten att drabbas av smitta.

– Jordbruksverket och SVA har tittat på frågan om stordrift i ett regeringsuppdrag om zoonoser. Där görs bedömningen att vi idag inte har vetenskap och beprövad erfarenhet som ger underlag till att införa generella regler om hur många djur som får hållas i en besättning utifrån smittskyddshänseende, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket.